Rugbyben!

Nu sitter man här efter en lång dag.
Har jobbat extra fem timmar mer än vanligt, för en kollega med sjuka barn. Därefter tränat kulig pilates och köttat musklerna på gymmet i närmre två timmar.. Härligt, var alldeles för länge sen sist!

Har tänkt i flera dagar att jag skulle skriva ett inlägg om vår fantastiska Englandstour. Har klurat och filurat på vad jag skulle skriva.. det var ju så galet roligt. Nästan för bra för att kunna beskriva helt enkelt!
Nu har vår fina kapten lyckats med bedriften. Både att leda sitt lag till kämparglöd och vinnar-instingt med finfina resultat. Och att skriva här hur bra vi hade det! Tack Ullis. Så fort jag tänker tankar om Påskäventyret i England blir jag alldeles glad och vill bara tillbaka.. Vi får se till att det blir repriser här i Sverige om två veckor. Vi vill vinna igen!
Hehe.. det har gått några dagar nu sen vi kom hem.. kvar finns som sagt riktigt glada minnen å massor av blåaktiga märken på mina rugbyben.
Rugbyben är ett bevis på att säsongen börjat.. stora blaffiga blåmärken, små blodiga dobbrisp, röda skubbsår.. allt som hör heela rugbysommaren till. Från och med nu och fram till oktober kommer jag ha rugbyben.. härligt. Har saknat det.. utan, känner man sig lite som en halv människa. Nu rullar den bästa tiden av året igång.. Säsong!
På Lördag kl 14 Välkomnar vi i Lugi Lionesses alla Rugbyfantaster (ofrälsta eller redan frälsta) till årets första match! Lugi-Vänersborg! En jämn match med många försök och skånsk kämparglöd utlovas.. OjojojOboy vad jag längtar!