Håller med dig Ygge, det är toooomt!

..usch ja nu är det tomt, men jag har knappt förstått det än. Ibland, ibland inte.
Å ena sidan känns det precis så tomt du skriver.. detta EM/VM-Kval har verkligen fått en att springa på sista kilometern i decembermörkret å fått en att lyfta allt tyngre gymskrot hela januari, att pressa sig hårdare för var intervall i februarikylan.. och.. varenda dag har jag vaknat med ett leende som spridigt sig som ett tränings-glädjerus genom kroppen "Haha.. vad ska jag träna idag för att få ta Sverige till VM.."
Hahahaaa Sverige är i VM! Nu är vi det.. faktiskt, den glädjen finns å är otroligt stor.. men längtan efter att få ta oss dit finns kvar. Dels för att den verkligen gjort sig påmind varenda dag det senaste halvåret och dels för att jag inte förstår det än.
Det är den där andra sidan.. Jag var ju så odelaktig i dessa stora framgångar att min kropp fortfarnde kan vakna å tänka "haha vad ska jag träna idag för... visstja, för sent!"
Det känns tomt att inte få längta efter det längre.. Väldans otroligt galet tomt. Men också tradigt tomt att inte vara kvar med laget på hotellet i den drömtillvaro det är. Nån bättre sagovärld tror jag inte ens jag kunnat tänka mig.. Men men, det som varit har varit det som kommer.. ja Det kommer ju faktiskt! Hihi och det ska bli kuligast!
Jag får bli lika klok som Ygge å ställa om klockan i kroppen. Från å med nu ..eller imogon bitti och femton månader framåt ska jag tänka: "Hahaa vad ska jag träna idag för att få spela VM och ta Sverige till topp8 i världen!"
Ler redan, det ska bli så kul..